Om Kalsongrevyn – ett av Sveriges äldsta revysällskap

Historien börjar 1942

Curt Peterson föddes den 4 maj 1923 i Borås och skrev sin första revy 1942, nitton år gammal. Till vardags var han antikvitetshandlare – men det var som revymakare han blev "Borås revykung". Under 60 verksamma år skrev och satte han upp över 80 revyer och farser, nästan alla i hemstaden. Revyerna spelades genom åren bland annat på Borås Teater i stadsparken, på Parkteatern i Boråsparken, i Bäckängskolans aula, i Engelbrektsalen, på Folkan och senare på Sagateatern, där nyårsrevyn har sitt hem idag.

Det äldsta bevarade dokumentet i Kalsongrevyns arkiv är en affisch från lördagen den 30 december 1944: "Trots allt", en "lokal nyårsrevy av Nils Hägglund och Kurt Pettersson" – tidens stavning av Curt Peterson, då 21 år – på Borås Teater, med två föreställningar dagen före nyårsafton och biljetter för 1:50–3:50 kronor inklusive skatt. Mitt under andra världskrigets sista vinter satt alltså boråsarna redan och skrattade åt sin stad – och det har de gjort varje nyår sedan dess.

Namnet Kalsongteatern dök upp redan på 1960-talet som Curt Petersons skämtsamma teaternamn, och 1970 hette revyn kort och gott "Panik i kalsongbranschen". Ur Kalsongteatern föddes det namn som boråsarna använder än idag: Kalsongrevyn. Borås Tidning beskrev 2019 sällskapet som "Borås äldsta revysällskap KalsongRevyn (tidigare KalsongTeatern)".

Karl Gerhard var idolen – och kollegan

Curt Peterson inspirerades av revylegendaren Karl Gerhard – som i sin tur höll ögonen på sin 30 år yngre kollega i Borås. När Karl Gerhard gästspelade i staden fick Curt Peterson flera gånger komplettera och krydda mästarens sångtexter med lokala personer och företeelser. Och beundran var ömsesidig: enligt Borås Tidnings minnesruna över Curt Peterson köptes hans texter av bland andra Karl Gerhard och Sten-Åke Cederhök, och han skrev även texter åt Tomas von Brömssen. Det lokala perspektivet blev Kalsongrevyns signum och är det än idag: revyn driver med Borås, med Sjuhärad och med året som gått – med värme och utan att skona någon, allra minst sig själv.

Artisterna som kom till Borås

Trots erbjudanden från större scener valde Curt Peterson att bli Borås trogen. I stället kom artisterna till honom: Zarah Leander, Gösta Krantz, Lasse Brandeby, Jörgen Mörnbäck, Sten-Åke Cederhök, Siv Ericks, Jarl Borssén, Bert-Åke Varg, Gunilla Åkesson, Stefan Ljungqvist, Stefan & Krister och Ewa Roos har alla arbetat med Kalsongteaterns revyer.

Jarl Borssén var gästartist redan i 1969 års nyårsrevy och regisserade 1976 års "Spe-löpning". Och när Sten-Åke Cederhök på 1980-talet tackade nej till både Intiman i Stockholm och Chat Noir i Oslo för att i stället göra nyårsrevy i Borås, sammanfattade han det i Göteborgs-Tidningen med orden: "Jag spelar hellre i Borås."

Samarbetet blev nyårsrevyn "Jubel i klutariket" 1985 – titeln en blinkning till Cederhöks tv-succé "Jubel i busken" – där Cederhök var både stjärna och medregissör. Succén gick inte att ta miste på: 27 utsålda hus i Bäckängskolans aula med 952 platser, och GT:s recensent Jonathan Falck utsåg den till "Årets Boråsrevy" – han kunde inte tänka sig någon bättre revy i Västsverige det året. Revyn hann dessutom före rikspubliken med ett par namn: i mitten av 1980-talet stod både Lasse Brandeby och Jörgen Mörnbäck i ensemblen på Folkan, strax före sina stora genombrott – Expressen hyllade redan då Brandebys "häftiga och nästan aggressiva ordflöde".

Rekordet: Spell-Ôlja 1984 – 75 föreställningar

Den största scensuccén i Borås nöjeshistoria heter Spell-Ôlja. Jubileumsfarsen, med manus av Curt Peterson och regi av Jarl Borssén och Gösta Hademo, hade premiär på nyårsafton 1984 – och vägrade sluta. Publiken fortsatte komma långt efter att nyårsrevyer normalt tackat för sig: föreställningen spelades ända till mitten av maj, och de sista föreställningarna fick flyttas till Parkteatern i Boråsparken. När ridån till slut gick ner hade 75 föreställningar getts. Ingen annan av Curt Petersons uppsättningar spelades så många gånger – men störst sammanlagd publik nådde "Jubel i klutariket" året därpå, med Sten-Åke Cederhök i ensemblen.

Historien slutade inte där. Spell-Ôlja köptes av Stefan & Krister och spelades 1996 under namnet "Hemlighuset" på Vallarna i Falkenberg – och har sedan dess visats otaliga gånger i TV4:s kanaler. En fars skriven för Borås, som fortfarande roar hela Sverige.

Från far till son

Under 1990-talet började Curt Peterson skriva revytexter tillsammans med sonen Jens. När Curt Peterson gick bort den 23 januari 2002 spelades fortfarande det årets revy, "Ombytta roller", som han skrivit texter till. "Med honom går en revyepok i graven", skrev pressen, och den mångårige vännen och arbetskamraten Jarl Borssén sa: "Curt hade den unika förmågan att kunna skriva allt. Antingen det gällde en kuplett, en monolog eller en sketch." Sedan 2015 är det Jens Peterson som ansvarar för Kalsongteaterns nyårsrevyer, tillsammans med kollegorna Göran Sandberg och Lena Öjler – som båda dessutom stått på revyns scen sedan 1969 respektive 1974. Regin växlar från år till år, men några namn återkommer: Sonja Gube hör till de flitigaste med ett tiotal uppsättningar bakom sig, från 1980-talet till idag.

När Curt Peterson skulle ha fyllt 100 år hyllades han i 2023 års nyårsrevy med ett potpurri av sina mest kända kupletter. Borås Tidnings rubrik sammanfattade arvet: "Många av hans texter känns fortfarande aktuella."

Arvet är dessutom bokstavligen bevarat. Vännerna Gösta Hademo och Marion Sigge har samlat Curt Petersons kupletter i tretton välfyllda pärmar, alfabetiskt ordnade efter titel – och den samlade produktionen av kupletter, sketcher och dialoger uppskattas till mer än tusen verk. På hundraårsdagen, den 4 maj 2023, ägnade Borås Tidning honom en tvåsidig essä under rubriken "Revylokalen var rätt miljö för Curt Petersons projektiler".

Ensemblen – från 14 år till veteraner sedan 1969

Kalsongrevyns ensemble är en av dess styrkor: åldersspannet sträcker sig från tonåringar till veteraner med över ett halvsekel på scen. Göran Sandberg och Henry Augustsson debuterade båda i 1969 års nyårsrevy "Kärlekens bråk", upptäckta av Curt Peterson i talangtävlingen "Plats för oss" med trion Solola Singers. Lena Öjler debuterade i "Mörda på en lörda'" 1974. Alla tre står på Sagateaterns scen än idag.

I andra änden av åldersspannet finns ungdomar som Nora Cronvall och Jeff Arturén, som växt in i allt större roller. Att revyn samlar tre generationer på samma scen – och tre generationer i publiken – är ingen slump: familjeföreställningar har varit en del av traditionen sedan 1960-talet.

Uppsättningarna genom åren

Titlarna berättar sin egen Boråshistoria – ordvitsarna har alltid varit halva nöjet. Här är den historiska listan över nyårsuppsättningarna, sammanställd av revyn själv:

Vad pressen har sagt

I sin essä på Curt Petersons hundraårsdag (Borås Tidning, 4 maj 2023) placerade Peter Grönborg revyns grundare i det nationella sammanhanget: "Mycket talar för att Curt Peterson (1923–2002) hörde till svensk elit inom sin genre." Karl Gerhard, konstaterar essän, var den stora idolen – och kupletterna vävde samman "humor, vitsar och satir".

Om 2026 års revy "Håll Tätt" skrev Borås Tidning i sin fyrstjärniga recension (6 januari 2026): "Årets nyårsrevy på Sagateatern är den bästa på länge" – och lyfte ensemblens "lust och glädje", känslan för timing och de "proffsiga musikerna" genom föreställningens 34 nummer.

Om nyårsrevyn "Vad kôstar de?" skrev Borås Tidnings recensent Bo W Jonsson i januari 2018: "det är ett briljant spektakel publiken bjuds på, slagfärdigt när så erfordras och professionellt i framförandet" och sammanfattade den som "en berömvärd föreställning med sitt varierade innehåll och sitt skickliga genomförande".

Redan på 1970-talet citerade revyns egna annonser pressen: "hisnande bra … även den mest kritiske dras med i den hejdlösa skrattfesten" (Aftonbladet), "Skön skrattfest i Borås … poäng efter poäng" (Göteborgs Tidningen) och "Publiken fick säkert skratta alldeles tillräckligt för biljettpriset" (Borås Tidning) – alla om "Hon e din linjen".

Vanliga frågor om Kalsongrevyn